Medmänsklighet

Om jag kunde önska något för alla jordens människor skulle det vara medmänsklighet.

Alltför ofta stöter man på människor här i Sverige som varken har förståelse eller empati för andra människor. De ser bara till sitt eget. Ibland inte ens till sin egen familj utan sätter allra helst sig själv först.

Men.

Bilden på den döda pojken som florerat de senaste dagarna på olika medier har inte bara fått människor att bli bestörta utan det har också berört människor.
Det pågår insamlingar för alla miljoner människors flykt från krig, våld, och övergrepp. Manifestationen förbereds, kläder och hygienartiklar samlas in. Pengar svischas, sätts in och doneras.
Något händer.
Det behövdes ett foto av en liten treåring för att det skulle hända.
En liten människa.
En pojke.
Alan.

Vi ska inte behöva se ett foto på Alan för att reagera och göra något.
Det SKA INTE finnas foton alls på barn (eller vuxna) som sköljs upp vid stränder efter flykt från krig, våld och övergrepp.

Sverige ger nu alla syrier permanenta uppehållstillstånd. Bra. BRA!
Men det räcker inte.
Sverige måste agera som ett land. Öka flyktingkvoterna.
Öppna armarna.
Välkomna våra medmänniskor.

Som enskild kan vi göra mycket om än lite. En liten peng är bättre än inget.
Engagemang i lokala föreningar, som volontär eller varför inte, om du är driftig-driva en egen insamling.
Det finns något att göra för oss alla.

Det är vår medmänskliga skyldighet!